Projektet Berättarbänkar är ett samarbete mellan Granitkusten, våra medlemmar och de fem nordliga kommunerna i Bohuslän, Strömstad, Tanum, Munkedal, Sotenäs och Lysekil. Informationstavlor och berättarbänkar sätts upp på utvalda platser inom Granitkusten, vilka särskilt representerar graniten och dess betydelse.
En karta över Granitkusten är framtagen, skapad av Ulrika Malm, för att ge en översikt av vårt innehåll. Medlemsföreningar samt ett urval av sevärdheter, besöksmål och miljöer är markerade för att kunna utforska och upptäcka Granitkusten.
Berättarbänken är en sittplats – i granit – att slå sig ner på och via QR-koder ta del av Granitkustens berättelse och berättelsen om platsen du sitter på.
Projektet stöds av:
Besöksmålen i Granitkustens karta
Monolittbruddet
Stenbrottet – monolitbrottet – är ett besöksmål inom Ekomuseum Gränsland. Här togs blocket till skulpturen med 121 människofigurer uthuggna ur graniten som står i Vigelandsdelen i Frognerparken, Oslo. Blocket tillhöggs på plats i Oslo av tre stenhuggare som under 14 år arbetade med att hugga fram skulpturen efter Gustav Vigelands ritningar.
Läs mer om monolitbrottet och andra besöksmål på Ekomuseum gränslands hemsida
Krokstrand
Längs Idefjorden finns flertalet områden med lämningar efter stenbrytning av bohusgranit. I Krokstrand påbörjades stenbrytning under 1870-talet. Krokstrand var ett mycket levande stenhuggarsamhälle fram till första hälften av 1900-talet, och här går även att se samhälleliga spår efter epoken, så som Folkets hus, bostadsbebyggelse och Idefjordsvallen med sin läktare i granit. Krokstrand är ett utpekat riksintresse för stenindustrins betydelse i Bohuslän. Bohusleden passerar Krokstrand och via leden som kantas av stenbrott kan du gå upp på Björnerödpiggen, Bohusläns högsta berg, med sina 222 meter över havet.
Läs mer om Strömstads kulturarv och besöksmål på deras hemsida
Alaska
Alaska är en sentida kulturträdgård med en personhistorisk anknytning. När guldgräverskan Hilma Svedal återvände från Amerika påbörjade hon arbetet med att skapa ett sten- och blomsterparadis i miniatyr. Här har byggts paviljonger, bungalows, tempel, murar och torn omslutna av en överväldigande blomsterprakt. Stora mängder bohusgranit forslades från närliggande öar, och cementen till murandet köpte Hilma Svedal i Strömstad och rodde hem i sin eka. Nord-Långö där Alaska ligger är ett naturreservat med fina naturupplevelser, promenadstigar och bad.
Läs mer om Strömstads kulturarv och besöksmål på deras hemsida – www.stromstad.se/kultur/startsida/kulturarvbesoksmal
Dynekilen / Hogdal
Dynekilen är en havsvik norr om Strömstad. Den har en lång och brokig historia, delvis beroende på sin strategiska placering nära norska gränsen och att den är segelbar och väl skyddad. Under Karl XIIs krig mot Norge/Danmark stod här ett slag 1716 när Tordenskjöld anföll och besegrade en svensk lastflotta som låg inne i viken.
Vägnätet runt viken har förändrats med åren. Från 1600-talet härstammar den så kallade Kungsvägen mellan Köpenhamn, Göteborg och Oslo. Längst in vid Hogdal anlades på 1800-talet ett gästgiveri för de resande. Den nya riksvägen från 1920-talet anlades som ett AK-arbete, ett arbete bekostat av staten för att sysselsätta de många arbetslösa under denna tid. Många av dessa var stenhuggare eftersom stenindustrin hade en rejäl nedgång under mellankrigstiden. Längs den norra stranden finns ett flertal stenbrott, en hamnplan och en ruin efter en smedja. Riksvägen ersattes så småningom av E:6an, som sedan också letts om till nuvarande sträckning.
Läs mer om Strömstads kulturarv och besöksmål på deras hemsida – www.stromstad.se/kultur/startsida/kulturarvbesoksmal
Skee kyrka från medeltiden
Kyrkans murar är från 11- och 1200-talet, med ett enskeppigt långhus med ett absidkor. Senare under medeltiden uppfördes en sakristia. På 16- och 1700-talet och har kyrkan byggts om och ut, och fått sitt nuvarande utseende. Kyrkomiljön, tillsammans med Folkestad drygt 2 kilometer söder om kyrkan, utgör riksintresseområde med odlingslandskap, fornlämningar, den medeltida kyrkan med prästgård och skola. Fornlämningarna består delvis av gravfält av monumental karaktär.
Läs mer om Skee kyrka via Svenska kyrkan – www.svenskakyrkan.se/stromstad/skee-kyrka
Blomsholm
Blomsholms kulturarvsområde består delvis i säteriet med anor från 1600-talet. På säteriet var militärsjukhus anlagt under Karl XII:s fälttåg under 1700-taler. Samt en restaurerad statarlänga som idag inrymmer museum och café. Inom kulturarvsområdet ligger även en monumental skeppsättning och ett gravfält från järnåldern.
Läs mer om Strömstads kulturarv och besöksmål på deras hemsida – www.stromstad.se/kultur/startsida/kulturarvbesoksmal
Orrevikskilens
Naturreservatet består av en grund havsvik med sanka stränder. Här betas marken som fortsatt hålls öppen, och området är rikt på olika fåglar som gynnas av förhållandena av sanka stränder och långgrunt vatten. Inom naturreservatet och i kringområdet ligger lämningar efter stenindustrin, bland annat stora områden med stenbrott. Området kring Överby ingick i ett distrikt som det bröts sten i mellan 1880-1940. Utlastning har skett från närliggande hamn, men kan även ha skett via järnvägen när den stod klar mellan Strömstad och Uddevalla 1903.
Läs mer om naturreservat i Bohuslän hos Länsstyrelsen – www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/naturreservat
Älgafallet
Med sina 46 meter i fallhöjd är Älgafallet Bohusläns högsta vattenfall. Vattenflödet utgör riksgräns mellan Norge och Sverige, och här kan du gå över både nedanför och ovanför fallet. Nedanför fallet har det bland annat legat såg och kvarn. Längs stigarna, som ingår i både Bohusleden och Kuststigen, finns även lämningar efter torp.
Läs mer om Älgafallet på Turistrådet i Västsveriges hemsida – www.vastsverige.com/tanum
Vandringsstig med stenbrott i Sannäs
Sannäs bär spår av stenhuggare i form av husgrunder, trappor, staketstolpar och stensatta diken. Mitt i samhället ligger en häll med sentida ristningar, med bland annat motiv som symboliserar strejker inom stenindustrin. I bergen ovanför Sannäs finns gott om stenbrottslämningar. Sannäs var en stor utlastningshamn för stenprodukter, både från orten och även från stenbrott längre in i landet kring Tanumshede. En stig har anlagts, genom föreningen Samarbete, med informationsskyltar invid olika delar av stenbrottsområdet.
Greby gravfält
Norra Bohusläns största gravfält ligger strax norr om Grebbestad. Gravfältet består av över 200 gravar, flera av dem med resta stenar. Här finns gott om vandringsstigar genom området, och informationstavla. Intill gravfältet döljs resterna efter en annan spännande plats. Genom ett antal utgrävningar och arkeologiska undersökningar på åkrarna mellan gravarna och vägen har ledtrådar framkommit som pekar mot att det under järnåldern legat en handelsplats här.
Läs mer om Greby handelsplats på Kulturlandskapets forskningssida – www.kulturland.se/portfolio/greby-handelsplats
Vitlycke museum – Tanums Världsarvs
Vitlycke museum är ett kunskaps- och upplevelsecenter i Tanums världsarv – ett område med omkring 600 hällristningsplatser. Här kan du gå med guide, eller vandra fritt mellan hällarna och tolka de unika ristningarna. På museet hittar du kafé och butik.
För öppettider och mer information om Världsarvsområdet besök museets hemsida – www.vitlyckemuseum.se
Stenbrottsområde på Källvikshöjden
Vid vattentornet på Källvikshöjden i Fjällbacka finns ett stort stenbrottsområde. Med vidunderlig utsikt över Fjällbacka och skärgården. Stenbrottet innehåller flertalet lämningar; brottytor, skrotsten, vägar och vägnät, arbetsplatser för stenhuggarna med skärvsten och märken efter många olika verktyg. Nedanför berget, på östra sidan, går en stig som tar dig förbi ett mindre järnåldersgravfält och ett antal friliggande stenbrott i bergssidan.
Läs dokumentationen av området i Kulturlandskapets rapport
Sibirien stenindustriområde
Det finns gott om stenbrottslämningar i området kring det gamla stenhuggarsamhället Heestrand, från 1880-talet och framåt. Även bebyggelsen i området är starkt förknippad med stenbrytningen, Heestrand var ett livligt samhälle under stenperioden. Det fanns bland annat post, polis, flera affärer, verkstäder, pensionat och bageri samt konsum och Folkets hus. Men det mest storskaliga inslaget i landskapet idag är stenbrottet som kallas Sibirien. Längs med havet går promenadstigar mellan brottytor och skrotstenshögar. Här står även ett kruthus kvar. Svenneby hembygdsföreningen har satt upp informationsskyltar inom stenbrottsområdet.
Läs mer om Sibirien och stenhuggarepoken via Svenneby hembygdsförening – www.hembygd.se/svenneby-hembygdsforening/stenhuggarepoken
Svenneby gamla kyrka
Kyrkan uppfördes under 1100-talets första hälft, i romansk stil med rektangulärt långhus och kvadratiskt kor. Kyrkan slutade att brukas som församlingskyrka när Svenneby nya kyrka – i huggen bohusgranit – stod klar 1915. Under de 900 år som kyrkan stått har den tillbyggts och interiören ändrats. Däremot genomgick den en omfattande renovering 2015-2017 där mycket av del äldre detaljerna tagits fram och tillvara. Bland annat det medeltida stenaltaret.
Läs mer om Svenneby gamla kyrka via Svenska kyrkan – www.svenskakyrkan.se/tanum/gamla-svenneby-kyrka
Stenehed gravfält
Strax utanför Hällevadsholm ligger ett järnåldersgravfält – Stenehed. Gravfältet innehåller 45 synliga gravar bestående av högar, stensättningar och resta stenar, en skeppssättning och en domarring samt nio bautastenar på rad. Vad stenraden, och övriga stenkonstruktioner, på Stenehed egentligen använts till och haft för syfte går inte exakt att säga men upplevelsen av forntidens människors vilja att nyttja och placera ut stenblocken fascinerar. Genom området går en vandringsstig och här finns informationsskyltar som berättar om platsen.
Läs mer om Munkedals kulturarv och kulturhistoria här – www.munkedal.se/uppleva-och-gora/kultur/kulturhistoria-kulturarv
Thomas Thorild-platsen i Hällevadsholm
Granitbältet med Bohusgranit tar slut en bit in i landet. Däremot finns ”öar” där berggrunden består av granit. En sådan ligger mellan Rabbalshede och Hällevadsholm. Hällevadsholm blev ett stationssamhälle när järnvägen drogs mellan Strömstad och Uddevalla, färdig 1903. Runt stationen byggdes bostadshus, affärer, hotell och industrier upp. Det bröts och höggs sten i bergen i och runt om samhället som kunde fraktas ut med järnväg. En Folkets hus-förening bildades, och ett hus byggdes, vilket också förnimmer om stenindustrins samhälleliga inverkan på orten. I korsningen mitt emot Folkets hus ligger ett konstverk i granit tillägnat Hällevadsholms-sonen Thomas Thorild och hans tankar om människans frihet att själv forma sitt liv och öde, skapat av konstnären Lukas Arons.
Läs mer om Munkedals kulturarv och kulturhistoria här – www.munkedal.se/uppleva-och-gora/kultur/kulturhistoria-kulturarv
Udden skulpturpark
I stenbrottet Udden i Hunnebostrand ligger i dag en utställningsplats för skulptur. Kopplingen är direkt mellan nutidens stenskulpturer och stenbrottets historia, med tillverkning av flera kända finstenhuggeriarbeten till offentliga byggnader såsom Posthuset, universitetet och Televerket i Göteborg samt delar av Riksdagshuset i Stockholm. Även dåtidens konstnärer anlitade stenhuggare för att hugga fram deras konstverk. Skulpturparken drivs av StoneZone, en mötesplats för proffs som arbetar med granit och sten i allmänhet.
Läs mer om tidigare och nuvarande utställningar på – www.uddenskulptur.se
Stenhuggerimuseet
I ett nedlagt stenbrott i Hunnebostrand har inrättats ett museum med syfte att främja och utveckla bevarandet och gestaltandet av stenhuggarperidodens framväxt och dess kulturarv. Här presenteras flera delar ur stenbrytning och stenhuggarnas arbete genom den uppbyggda stenbrottsmiljön, föremål samt bilder och texter. På museet finns även en smedja som visar på arbetet med att tillverka och skärpa stenverktygen. Museet drivs av hembygdsföreningen Sotenäsgillet.
Läs mer på Sotenäsgillets hemsida
Åbyhällen, hällristning
Inom Granitkusten finns flera hällristningslokaler, mer eller mindre lätta att hitta och beskåda. Precis intill Nordens Ark finns en lättillgänglig häll att besöka där bronsålderns bildvärld, med skepp, människo- och djurfigurer, lyser upp hällen. Genom det artbevarandeprojekt som Nordens Ark bedriver kallat Ekoparken finns stigar att ta sig runt på det gamla Åby Säteriets marker och ta del av flera forn- och kulturlämningar.
Läs mer på Nordens Arks hemsida – www.nordensark.se/besok-oss/ekoparken/
Ramsvikslandet
På Ramsvik finns gott om stigar och vandringsleder. Naturen är storslagen och karg, och havet ytterst närvarande. Här finns spår från forntid fram till sentida händelser. Bland annat äldre jordbrukselement och stenbrott. På Tryggö intill tornar ett röse, en gravform från bronsåldern, som restaurerades på 1920-talet. Ramsvikslandet är avskilt från fastlandet av Sotenkanalen. Vattnet runt halvön var svårt vid hårt väder, och kanalen anlades under 1930-talet. Arbetet utfördes som ett AK-arbete för inte minst arbetslösa stenarbetare under kriserna i stenindustrin vid denna tid.
Läs mer om naturreservat i Bohuslän hos Länsstyrelsen – www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/naturreservat.
Hållö
Fyrön strax utanför Smögen bjuder på en rik upplevelse. Här finns utöver fyrplatsen som stod klar 1842 ett kapell, vandrarhem och andra kulturhistoriskt intressanta platser. Öns natur och belägenhet långt ut i kustbandet står dessutom för en unik upplevelse helt på egen hand. Här finns goda möjligheter till att se marint liv och fåglar, badmöjligheterna är oändliga och de obrutna rosa granithällarna inbjuder till promenader och värmande solbad. Ön ingår i ett naturreservat, och sommartid finns möjlighet att besöka flera av de kulturhistoriska platserna och byggnaderna.
Läs mer om besöksmålet Hållö Fyr – www.hallofyr.se
Draget på Malmön
Längst ut på Malmöns sydspets startade granitbolaget Kullgrens historia. Från 1840-talet och framåt kom Kullgrens att bedriva stenbrytning i stor skala på ön, och bolaget kom att bli en av de stora aktörerna inom den bohuslänska granitindustrin med stenbrott på flera håll i Bohuslän. Ute på Draget, och även över resten av ön, kan du vandra runt med havet i horisonten bland småbrott med flertalet märken och spår efter stenhuggarna. Och vid storbrotten står de monumentala brottväggarna med vinkelräta uthuggningar av granitblock och vittnar om den storskaliga industrins framfart. Här sattes även den första av Granitkustens berättarbänkar upp där du kan läsa om och lyssna på projektets berättelse av Malmöns unika plats inom Granitkusten.
Näverkärr
Den kommunala kulturmiljön som är utpekad kring naturreservatet Näverkärr är innehållsrik på lämningar från Bohusläns äldre näringar. Den består av ett rikt kulturlandskap för jordbruket med välbevarad äldre gårdsmiljö, åker- och betesmark, stengärdesgårdar och strandängar. Här finns också stenhuggarbostäder, med intilliggande stenbrott strax norr om kulturmiljön, bland annat storbrottet vid Ed och dess rejäla hamn- och arbetsplan. Här finns också äldre fiskelägen samt ett flertal tomtningar som visar fiskets roll och vikt längs bohuskusten.
Läs mer om Lysekils kulturmiljöer
Backa hällristningar
Inom den kommunala kulturmiljön kring Brastad kyrka förekommer gott om lämningar från bruk av jordbrukslandskapet från åtminstone bronsåldern och framåt. Det finns flera hällar med ristningar från bronsåldern inom området, och även mer sentida ristningar invid och på samma hällar. Dessa skulle kunna vara resultat av stenindustrin som skett i området, det är inte ovanligt att finna ristningar av olika slag invid stenbrott. Även i husgrunder och inte minst kyrkan finns huggen granit från Bohusläns granitindustris glansdagar kring slutet av 1800-talet.
Läs mer om Lysekils kulturmiljöer
Lahälla knottfabrik
I bergen kring Lahälla har det brutits och huggits sten under hela industriepoken. Ett steg i att utveckla, standardisera och effektivisera, stenindustrin bestod i att anlägga fabriker som skulle hugga gatsten – så kallad knott. I stora remdrivna spaltmaskiner höggs knott till av en fallhammare. Av en eller annan anledning blev det inte den succé som väntats, och fabriken är inte i drift särskilt länge. Det byggs flera knottfabriker över Bohuslän kring förra sekelskiftet, men den i Lahälla är den enda som står kvar idag, med den enda bevarade spaltmaskinen att beskåda.
Knottfabriken är ett bruksmuseum som berättar både om platsens industrihistoria, och det särskilda inslaget med försöket till omläggning av industrin från handkraft till maskinkraft.
Läs mer på – www.knottfabriken.se
Bracka-Brattås stenindustriområde
Området är utpekat som en kommunal kulturmiljö utifrån sina lämningar med anknytning till den bohuslänska stenindustriepoken. Mellan Norra Grundsund och Berga finns en omfattande koncentration av lämningar såsom både småbrott över hällberget och rejäla storbrottsväggar, ett nät av arbetsvägar och skrotstenshögar, putsskärv i högar och även kvarlämnade finstenhuggeriarbeten att beskåda. Omkring stenbrottsområdet påminner även bebyggelse och andra strukturer om industrin och dess arbetare. Området har flera vandringsstigar och informationsskyltar som guidar genom området.
Läs mer om Lysekils kulturmiljöer
Stångehuvud
På Stångehuvud i Lysekil tar den landfasta bohusgraniten slut i söder. Här är de rosa, släta granitklipporna orörda för stenindustrins framfart, och bjuder på en fantastiska rekreations- och naturupplevelser. Detta kan vi tacka Calla Curman för, vars make var läkare inriktade mot hälsosamma bad i Lysekil, som såg till att stoppa stenbrytningen som kröp allt närmare Stångehuvud. Hon köpte upp marken och räddade på så sätt området. Genom bildandet av en stiftelse såg hon även till att Stångehuvud kom att ”förvaltas och för all framtid såsom ett naturminnesmärke bevaras”. Området är särskilt värdefullt, och utpekat som både naturreservat och kommunal kulturmiljö, väl värt ett besök.
Läs mer om räddningen av Stångehuvud – www.stangehuvud.se