Krokstrands Folkets hus i Strömstads kommun räknas som Bohusläns äldsta Folkets hus. Byggnaden invigdes 1902 då Krokstrand sjöd av stenhuggarnas slag och skott och bryggorna dignade av huggen gatsten och kantsten på väg ut till Europas infrastruktur. Syftet med huset är det samma nu som då: att erbjuda en lokal där yttrandefrihet råder. Krokstrand är ett Riksintresse för kulturmiljövården. Borde Folkets hus behandlas som ett kulturminne?
1902. Tänk tanken att du tjänar 30 öre i timmen som tvätterska eller som stenlastare. Tänk tanken att du fött tolv barn och tvingas ge det enda brödet till sonen, som jobbar i brottet, de andra får se på. Ändå väljer du att betala av 2 kronor i månaden till en andel i Folkets hus. En andel kostar 25 kronor. Du ser möjligheterna.
Krokstrands Folkets hus räknas som Bohusläns äldsta Folkets hus. Byggnaden invigdes 1902 då Krokstrand sjöd av stenhuggarnas slag och skott och bryggorna dignade av huggen gatsten och kantsten på väg ut till Europas infrastruktur. Syftet med huset är det samma nu som då: att erbjuda en lokal där yttrandefrihet råder. Huset ägs av medlemmarna.
Kör mot solen – den går upp över Norge – och du kommer till Strömstads ostligaste kust. Här speglar sig ”stenhuvudstaden” i Idefjordens mörka vatten. Under hundra år, med början omkring 1870, byggdes här ett fullfjädrat industrisamhälle som i början till och med var större än Strömstad. Uppåt 2000 personer kan ha bott här som mest, varav 500-700 var direkt kopplade till stenindustrin och – indirekt – minst lika många kvinnor och barn.
Folkets hus i Krokstrand. Restaurang Stenhoggarn i källarplan. Samlingssal och Bio Rollo i övre plan.
”Vad är det där för hus?” Besökare som stoppar vid hamnplanen i Krokstrand brukar peka på Folkets hus och gissa – huset har aldrig behövt någon skylt. Fem fönster på rad, anslagstavla, flaggstänger, parasoll, vaktmästarbostad under taklyftet och en sexkantig entré med garderob och toaletter. Då brukar en lika nyfiken ortsbo komma gående på vägen. ”Behöver ni hjälp?” Ha ha ha, skrattar besökarna som berättar att farfars far var stenhuggare i Krokstrand och nu söker de spår. Det dröjer inte förrän de står med armarna utsträckta och klappar husets grundmur med sina händer. Luktar. Lyssnar. Kramar. ”Er farfars far kan mycket väl ha varit en av de stenhuggare som satsade varsitt dagsverke för att hugga och resa den här grunden. Stenbolagen var misstänksamma när deras gubbar byggde eget hus, men folk var beredda till stora offer för att få en plats där de kunde tala ostört och fritt.”
Krokstrand var ett municipalsamhälle med bland annat egen hälsostadga och beskattningsrätt. Folkets hus blir navet i ett väldigt samhällsarbete. Demokratin var extremt närvarande då det var gångavstånd mellan de valda municipalmännen och invånarna. Uppstod problem, gick man till vederbörande och pratade direkt. I ljuset av de många verksamheter som var knutna till huset, är Folkets hus i dag ett välfärdsminne. Väggarna kan berätta om hur arbetstrygghet och välfärd klubbats igenom i den ofta överfyllda salen.
Stora salen hyrs ut till möten, film och fest.
Som fasta hyresgäster i hyresboken finns bland annat: Björneröds Stenh. Fackf. No 41, Krokens Stenh. Fackförening No 91, Krokstrands Lokala Samorganisation, Krokstrands Arbetarkommun, Logen Granitklippan No 2580, Logen Krokstrands Wäl av N O V, Krokstrands Frisinnade Förening, Kvinnliga rösträttsföreningen. Dessutom: understödskassa, läkarmottagning, barnbespisning, skola, begravningskassa, sjukkassa, folkbibliotek, hälsovårdsnämnd, idrottsförening, studiecirklar, municipalnämnd, konsumtionsföreningen och pensionsnämnden.
Branting hängs på en spik i stora salen liksom en affisch: ”Arbetarklassens frigörelse måste vara dess eget verk.” Tolv dussin kaffekoppar köps in.
Bio Rollo, ”alternativ biograf”, visar bland annat direktsänd opera och aktuell film.
1977 tystnade stenbrotten för gott. När du besöker Krokstrand nästa gång, fråga någon som går på vägen: Vad hände sen?
Ett tips är att följa informationsskyltarna (planeras till 2021) som tar dig ut i stenindustrins och de efterföljande ”gröna vågarnas” spår.
KARIN ASKBERGER 200309